Ja, skräddarsydda möbler och projektinredning omfattas i princip av samma regler som möbler som tillverkas i serie. Förordningen tittar på produkttypen och på vem som släpper den på marknaden, inte på om det tillverkas ett eller tusen exemplar. En skräddarsydd disk, en företagsmatsal fullt av fasta sittsoffor eller en serie skåp för ett specifikt kontorsbygge kan således lika väl omfattas av möbeldefinitionen som en stol som ligger i butiken.
Det som spelar roll är vem i värdekedjan som opterar som den part som är ansvarig för passet. Det är inte automatiskt installationsföretaget som placerar möblerna, och inte heller automatiskt beställaren som låter göra dem. Det beror på vem som faktiskt tillverkar möbeln eller släpper den på marknaden under eget namn. För exakt avgränsning vid engångsuppdrag med starkt personaliserad karaktär är utformningen i den ännu icke publicerade delegerade akten avgörande; den texten finns ännu inte.
Vad räknas som 'marknadsföring'
Förordningen talar inte om butiker eller serier, utan om det ögonblick då en möbel för första gången görs tillgänglig på EU-marknaden. Det ögonblicket inträffar lika väl vid ett unikt exemplar för en kund som vid en produktionslinje. Ett bord som särskilt utformas och byggs för ett nytt kontorsbygge är vid leveranstillfället lika väl 'marknadsförds' som ett bord som beställs från en katalog. Mängden eller graden av personalisering förändrar ingenting där.
Det som skiljer är den administrativa bördan. Vid en produktionslinje används ofta ett pass för en hel serie identiska produkter. Vid skräddarsydda möbler ligger det till hands att varje unikt exemplar behöver sina egna uppgifter, eftersom material, mått eller finish kan skilja sig åt från uppdrag till uppdrag. Det gör processen inte principiellt annorlunda, men väl mer besvärlig att sätta upp.
Leverantörens roll vid skräddarsydda möbler
I förordningen kallas den part som är ansvarig för att upprätta och göra passet tillgängligt för leverantören. Vid standardmöbler är det vanligtvis klart: tillverkaren eller importören som först släpper produkten på EU-marknaden. Vid projektinredning kan den rollen vara mindre självklar, särskilt när flera parter samarbetar: en designer, en möbeltillverkare, ett installationsföretag och ibland en mellanman som koordinerar det hela.
Frågan om vem i sådant samarbete opterar som leverantör är inte något vi kan fylla i för en individuell situation. Vad som dock kan sägas är: rollen följer av de faktiska handlingarna, inte av namnet på fakturan. Ett installationsföretag som enbart monterar vad någon annan har tillverkat står annorlunda i värdekedjan än ett installationsföretag som själv designar möbler och låter producera under eget namn. Vem som vill bedöma den skillnaden för sitt eget företag hittar begreppen och tillhörande förklaringar i kunskapsbanken med förklaringar per ämne.
Vad detta betyder för installationsföretag och projektinrichter
För företag som främst placerar eller demonterar möbler är den första frågan inte 'måste jag göra ett pass', utan 'vilken roll fyller jag i denna specifika uppdrag'. Det kan skilja sig från projekt till projekt: på ett jobb levererar och monterar du vad en leverantör har gjort, på ett annat designar och bygger du själv möbeln. Vem som vill kontrollera det från projekt till projekt utan att öppna en omfattande fil kan svara på ett par frågor och få omedelbar indikation på var den egna situationen ungefär står.
För kontorschefer och HR-ansvariga som huvudsakligen handlar in för eget bruk gäller något annorlunda: de är vanligtvis inte leverantörer, men de är den part som senare måste kunna arbeta med passet från en leverantör, till exempel vid underhåll, ombyggnad eller bortskaffning av möblerna. Det är en annan position i kedjan, med andra fokuspunkter.
Vad som ännu inte är fastslaget
Kärnan i reglerna – nämligen att möbler ska få ett pass och att en leverantör är ansvarig för det – är fastställd i förordningen. Den exakta tillämpningen för gränsfall, såsom engångsanpassat arbete, små serier eller samarbetsavtal mellan flera parter, kommer att framgå av den delegerade handlingen som Europeiska kommissionen förbereder. Så länge den inte finns är det lämpligt att inte göra alltför fasta antaganden om sin egen situation.
Mer information om hur vi inhämtar denna information och vilka källor vi använder finns på sidan var informationen på denna plattform kommer från. För er egen, konkreta position i ett projekt är en jurist eller den ansvarige tillsynsmyndigheten den lämpligaste kontaktpunkten; vi kan förklara reglerna, men vi kan inte bedöma hur de tillämpas i ett specifikt avtal eller samarbetsavtal.
Är ni osäker på om ert företag, projekt eller samarbetsform omfattas av dessa regler? Genomför den kostnadsfria snabbgranskningen eller bläddra genom svar på frågor som andra företagare redan ställt för att se om er situation redan finns med.